Gästkrönika:

Små avloppsanläggningar bidrar till övergödningen

Av
Björn Sjöberg

avdelningschef

Havs- och vattenmyndigheten

GÄSTKRÖNIKA. I debatten som förts den senaste tiden om små avlopp kan man få intrycket att kommunernas miljökontor ställer höga krav på redan fungerande anläggningar. Så är inte fallet. I stället handlar det vanligtvis om avloppsanläggningar som helt saknar rening eller där den inte fungerar – inte om att reningen av fosfor och kväve är otillräcklig.
I Sverige finns cirka 700 000 fastigheter med vattentoalett som inte är anslutna till ett kommunalt reningsverk. Sedan 1969 finns krav på att deras avloppsvatten ska renas för att minska risken för smittspridning och påverkan på miljön.
Fastighetsägaren ansvarar själv för reningen. Kommunen beslutar om tillstånd och bedriver tillsyn med stöd från länsstyrelsen men kan också ge råd. Havs- och vattenmyndighetens roll är att tillsynsvägleda länsstyrelsen så att lagens syfte uppnås och på så vis främjar en hållbar utveckling
Tyvärr verkar många fastighetsägare fortfarande vara ovetande om att de är ansvariga för reningen. 26 procent av dessa fastigheter släpper ut avloppsvattnet helt orenat efter slamavskiljaren (trekammarbrunnen). För ytterligare 9 procent är reningen okänd, vilket troligen betyder att den saknas. Det betyder att orenat toalettavloppsvatten släpps ut från cirka 245 000 fastigheter i Sverige trots att kravet på rening funnits i snart 50 år. Den samlade påverkan från dessa små avloppsanläggningar behöver minska om beslutade miljökvalitetsnormer för sjöar, vattendrag och kustvatten ska kunna nås.
Kraven på små avloppsanläggningar är inte generella utan anpassas till lokala förhållanden. Om risken för påverkan är stor från avloppsanläggningen, till exempel för fastigheter som ligger nära brunnar, vattendrag och sjöar, ställs högre krav på rening. Om risken för påverkan är liten ställs lägre krav. Bedömningarna görs i varje enskilt fall och de utgår från HaV:s allmänna råd och den skälighetsavvägning som, enligt miljöbalken, alltid ska göras. I den tas hänsyn till nyttan av åtgärden jämfört med kostnaden.
Viktigaste skälet till att rena avloppsvattnet är att hindra spridning av smittämnen och sjukdomar via förorenade dricksvattenbrunnar och badvatten. Om avloppsanläggning saknas eller inte fungerar ökar risken för smittspridning.
Med dagens kunskap så vet vi att små avloppsanläggningar bidrar till övergödningen både lokalt och nationellt då många fastigheter som ligger nära vatten helt saknar rening av avloppsvattnet. Genom att, med stöd av lagstiftningen, kräva rätt nivå av rening på rätt plats uppnås både vinster för miljön och för människors hälsa.

Publicerad 08 July 2017 11:00

Lokaltidningen Trelleborgs nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag