Debatt:

"Ge barn en hälsosam livsstil genom ökad cykling"

DEBATT. Många av oss upplever att cykeln är populärare än någonsin, men statistiken talar sitt tydliga språk: ”barn (6–14 år) cyklar 42 procent kortare sträcka nu än under mitten av 1990-talet, och ungdomar och unga vuxna (15–24 år) cyklar 46 procent kortare nu.” (Rapport 2015:14 från Trafikanalys). Samtidigt noterar folkhälsomyndigheten att den fysiska aktiviteten hos barn och unga har minskat. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för en rad sjukdomar såsom fetma, typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Föreningen Svenska Cykelstäder ser oroat på utvecklingen, men menar att förändring är möjlig om föräldrar, politiker och skolor tar ökat ansvar för att skapa ett hållbart och hälsosamt resebeteende från unga år.

Störst ansvar för barnens transportvanor har föräldrarna. Genom att vara en god förebild och själv cykla, samt att uppmuntra och göra det möjligt för barnet att cykla kan föräldrar hjälpa sina barn att få goda vanor och vardagsmotion. Skjutsande föräldrar, som ofta är stressade i samband med hämtning och lämning, utgör dessutom en fara för gående och cyklande barn. Genom att cykla tillsammans med dem har man en möjlighet att låta barnet öva på de utmaningar som finns i trafiken och uppnå trafikmognad i sin egen takt. Genom att föräldrar turas om att hämta upp och följa barn från närområdet till skolan behöver inte varje enskild förälder följa sina barn varje dag.

Skolan behöver också ta ett större ansvar för att barn och unga ska lära sig trafikregler och säker cykling. Idag är det tyvärr inte en självklarhet att barn får cykla som en del av undervisningen. Undervisning i trafikregler och praktiska övningar borde vara en självklarhet och det finns goda exempel att inspireras av exempelvis från Helsingborg. Utöver undervisning om trafikregler borde cykelutflykter vara ett självklart inslag i skolan för att visa på att cykling framförallt är roligt! Skolor kan också ta ett ansvar genom att till exempel anordna en ”cyklande skolbuss”, som motsvarighet till konceptet ”gående skolbuss” som finns i många kommuner.

Men för att föräldrar och barn ska känna sig tryggare i trafiken behövs också utökade satsningar på cykelinfrastruktur från kommuner, regioner och nationell nivå. Sammanhängande och trafikseparerade cykelvägar gör att konflikterna med andra trafikslag minskar och ökar säkerheten. Kommuner har möjlighet att vid planering av trafiken runt en skola prioritera säkra cykelvägar och se till att avlämningsplatser för bilar ligger en bit bort för att trafiken inte ska bli alltför intensiv i direkt anslutning till skolan. Istället kan särskilt anordnad parkering för lådcyklar eller cykelkärror vara ett sätt att visa på att cykel är ett prioriterat transportslag.

I början av en termin finns en särskild möjlighet att etablera nya vanor, därför är det särskilt viktigt att satsa på att få fler barn att cykla nu. Svenska Cykelstäder ser allvarligt på att barn och unga vuxna cyklar allt mindre och efterlyser insatser från alla nivåer för att vända trenden. Vi inte råd att låta bli, och det är bråttom att vända utvecklingen.

Styrelsen för Svenska Cykelstäder

Henrik Oretorp (C) Halmstad

Emma Berginger (MP) Lund

Mikael Vilbaste (MP) Västerås

Moa Rasmusson (L) Sollentuna

Anders Samuelsson (C) Jönköping

Lenita Ericson (S) Luleå

Thomas Rödin (MP) Helsingborg

Elias Aguirre (S), Linköping

Margaretha Wedin (C) Gävle

Publicerad 14 September 2017 09:00

Lokaltidningen Trelleborgs nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag

@Rubrik Bold:

Hanna Varmaz: Höj rösten!

TRELLEBORG. Hanna Varmaz blev utsatt för mobbing i skolan under flera år. Ett sätt att bearbeta det som hände var att skriva om det på sin blogg. Nyligen blev hon utvald att medverka som rådgivare för appen ”Speak Up”. Appen ska göra det möjligt för elever att rapportera in händelser om mobbing och kränkande behandling anonymt. Hanna Varmaz hoppas att den kan vara till hjälp för utsatta elever. – Det är väldigt många som utsätts för mobbing och som inte får hjälp. Problemet är att skammen och skulden ofta läggs på offren och inte på förövarna. ”Han har också det jobbigt”, ”Du vet hur killar är”. Det är fel. Våld och mobbing kan aldrig ursäktas, säger Hanna Varmaz som dagligen får frågor och kommentarer om mobbing – och även en massa kärlek från barn och ungdomar på sin blogg. @Brod Ingång:Enligt Hanna Varmaz ska man inte heller behöva känna att man måste skaka hand med den som har mobbat. – Det leder inte alltid till något bra. Det som däremot är viktigt är att våga höja rösten – speak up! Det hjälper inte att hålla tyst och försöka göra sig osynlig. Backa inte. @Brod Ingång:Bloggen var ett sätt för Hanna att få ur sig alla jobbiga händelser. – Många utsatta blir deprimerade för att man stänger in allt. 47 barn om året tar livet av sig på grund av mobbing. Problemet måste tas på allvar, säger Hanna Varmaz som mår bra i dag tack vare sin familj och sina läsare på bloggen. åsa meierkord

@Rubrik Bold:

”Historien bakom är allt” @Rubrik Under Mager:Unikt tillfälle att resa bland prylar när muséets magasin har visningar

TRELLEBORG. Ölkransar, karvsnitt, kaffeburkar, glasvaser och löbekorgar. I muséets magasin ligger både tiden och föremålen huller om buller. Men det är också en del av charmen. Trelleborgs museum har cirka 65 000 kulturhistoriska föremål. De allra flesta har blivit skänka till muséet från privatpersoner. Alla föremål som inte ingår i en pågående utställning finns i magasinet, som nu alltså öppnas under flera tillfällen för rundvisning. Åsa Bill, antikvarie på Trellleborgs museum har jobbat med att registrera alla föremål ungefär sedan hon började sitt jobb 1993. Efter en del datasystembyten har hon nu kommit ungefär halvvägs. En önskan om att få visa Söderslätts skattkammare för allmänheten har funnits sedan starten. – Varje föremål har en historia. När föremål inte är presenterade eller satt i ett sammanhang betyder det inte så mycket. Historien bakom är allt. Det har varit en dröm att fånga dem och låta fler ta del av dem, berättar hon och visar runt bland alla hyllor och skåp, till bredden fylld med livet som det levdes förr. @Brod Ingång:Många föremål kommer från byarna runtomkring. Muséet har gamla Skytts härad som riktmärke när de tar emot föremål. – Till exempel skänkte en samlare, Edvard Nilsson i Hököpinge 1965, 3000 föremål som kläder och skräddarverktyg. Att Åsa Bill själv är uppvuxen i Maglarp och hade en morfar som var snickare och en mormor som sydde, har hjälpt henne en hel del i sitt arbete. Men det finns också föremål med koppling till Trelleborg på ett mer världsligt plan. Som till exempel Trelleborgs glasbruk. – Det är många som inte vet att Trelleborg hade ett eget glasbruk, det startades 1919 av Johan Kock för att bland annat tillverka termosflaskor. Efter hand blev det även skålar och glas, berättar Åsa Bill och visar en ganska udda skapelse i form av en vas formad som Trelleborgs mesta kännetecken, sjöormen. @Brod Ingång:Få Trelleborgare vet också att den klassiska Diavoxtelefonen, Televerkets första standardknapptelefon, designades av industridesignern Carl-Arne Breger, född och uppvuxen i Trelleborg. I kulturmagasinet som ligger på Karbingatan, finns också ett klassrum uppbyggt som det såg ut för cirka 70 år sedan. – Det brukar vi visa för skolklasser, men det ingår också under magasinvisningen, säger Åsa Bill. Det gör också Tullstorps gamla lanthandel vars inredning finns återuppbyggd i magasinet. – Där brukar rundvisningen avslutas med en hård karamell, säger Åsa Bill. Visningar @Fakta Brod Bold:Datum: 18 november, 5 december, 3 februari, 6 februari, 6 mars, 3 april, 7 april, 8 maj, 4 september, 2 oktober, 6 november, 4 december Tid: klockan 11. 00. Visningen tar ca 45 minuter. Biljetter: Endast förköp på Trelleborgs Museum. Begränsat antal deltagare. Plats: Kulturmagasinet Karbingatan 2. Ingång via dörr C på magasinets östra gavel.