Kartläggning: Så många EU-migranter finns det i Skåne

Fler säljer saker i stället för att tigga

SKÅNE. Antalet EU-migranter i Skåne har minskat. Det visar en kartläggning från Länsstyrelsen. En annan tendens är att färre tigger och i stället ägnar sig åt försäljning av hantverksprodukter. Problematiken med svaga människor som utnyttjas av kriminella kvarstår dock.

Definitionen av vem som är EU-migrant och huruvida personen har rätt att uppehålla sig i landet är otydlig. Därför går det inte att med säkerhet säga hur många personer det finns. Länsstyrelsen har dock utgått från Malmö Stads egna uppgifter och sedan jämfört siffran med hela länet.

– En uppskattning är att det funnits 500-600 personer enbart i Malmö stad. Nu pekar siffrorna snarare mot 600-800 personer i hela Skåne. Utifrån det drar vi slutsatsen att antalet har minskat, förklarar Margareta Johansson, utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen.

En annan slutsats som presenteras är att färre EU-migranter ägnar sig åt tiggeri.

– Det är huvudsakligen kvinnor och äldre män som tigger. Samtidigt har man på flera platser noterat att personer istället säljer hantverksprodukter. En annan inkomstkälla är försäljning av knappar med olika budskap och att man pantar burkar och flaskor.

Majoriteten av personerna kommer från Rumänien. Ett mindre antal kommer från Bulgarien och det finns även uppgifter om enstaka personer från andra länder som Polen och Slovakien. Att det rör sig om en utsatt grupp råder det ingen tvekan om.

– Även om vi inte längre har kvar de stora bosättningarna som tidigare så lever de flesta fortfarande under svåra förhållanden. Det finns även uppgifter om att gruppen utnyttjas till svartarbete under slavliknande förhållanden och att rumänska kvinnor dominerar bland de utländska medborgare som utnyttjas i prostitution eller människohandel, säger Margareta Johansson.

Samtliga Länsstyrelser i landet har fått i uppdrag att kartlägga situationen för EU-migranter i respektive län. Till hösten görs en uppföljning och sedan kommer Länsstyrelsen i Stockholm att sammanställa och presentera en nationell rapport.

– Långsiktigt finns naturligtvis lösningen på problemen i hemländerna. Men dit är vägen lång, säger Margareta Johansson.

Publicerad 21 June 2018 10:36