Hans Ramel, ordförande LRF Skåne.

Hans Ramel, ordförande LRF Skåne. Foto. Arkivbild

"Rimmar illa med Sveriges mål att öka inhemsk produktion av livsmedel"

Öppet brev till landsbygdsminister Jennie Nilsson

INSÄNT. LRF reagerade starkt på en kommentar från en tjänsteman på Näringsdepartementet som till SVT den 16 april, angående jordbruksstödet från EU, sa att ”Stödet inte ska driva produktion. Finns det intressant produktion ska du producera, annars ska du dra ner eller inte odla alls”.

Uttalandet rimmar illa med de mål som Sverige inom ramen för livsmedelsstrategin har satt om att öka den inhemska produktionen av livsmedel. Idag är ungefär hälften av den mat vi äter importerad. Så som marknaden ser ut idag med prispress och svag konkurrenskraft i näringen skulle kraftigt sänkta stöd omöjliggöra den höga kvalitét vi har inom den svenska livsmedelsproduktionen. Besparingar skulle bli mycket kännbara för svenska lantbrukare, därför kan inte ett sänkt stöd gå för snabbt fram. Om beslut om minskade stöd tas, måste samma minskning genomföras gemensamt inom hela EU. Resultatet leder annars till att endast produktionen i Sverige drabbas. Vårt land kan inte driva en egen agenda i dessa frågor.

Jordbruksstödet är idag 38 procent av EU:s totala budget. Pengarna vi skickar totalt till EU utgör en liten del av ländernas BNP, i genomsnitt går en procent av ett medlemslands pengar till EU. Av Sveriges BNP går 0,3 procent till jordbruksstödet. En billig peng för alla viktiga tjänster som produceras.

Svenska lantbrukare gör miljönytta, bidrar till självförsörjning och hjälper till att så att glesbygden och hela landet kan leva. Förra sommarens torka blev en stor knäck för ekonomin genom lägre skördar och högre foderpriser. Jordbruksstödet var då en viktig basförsäkring. Det fungerar inte med dagens förhållanden att låta marknaden helt styra i livsmedelssektorn, i alla fall inte om vi ställer krav på särskilda djurskyddsregler och att fokus på odlingen ska vara miljöanpassning samt att gynna den biologiska mångfalden.

Jordbruksstödet är ett effektivt sätt att hålla nere priserna för konsumenterna. Utan det hade kunderna fått betala mycket mer i affären, nu går det via skattsedeln. Stödet ska ses med direkt koppling till målet om en fungerande livsmedelsförsörjning i EUs grundfördrag (Romfördraget). Det handlar i själva verket om en ersättning och inte ett stöd. Verkligheten är att svenska lantbrukare konkurrerar på en gemensam marknad med länder som har en lägre nivå på sina nationella regelverk för exempelvis miljö-och djurskydd.

Konkurrenskraften i den svenska livsmedelskedjan har enligt Tillväxtverket försämrats mellan 2011–2016 och då framförallt inom primärproduktion och livsmedelsindustri. Enligt Jordbruksverket har jordbruksföretagen bara gått med vinst två år under perioden 2000–2017.

Målen hos EU att vara självförsörjande på mat och att ha en levande landsbygd i hela unionen kommer att finnas kvar med eller utan jordbruksstöd. Försvinner pengarna så kommer Livsmedelsstrategin inte att kunna genomföras, produktionen av matminska och landskap växer igen.

Min fråga till dig Jennie Nilsson är om du tror att EUs mål om en fungerande livsmedelsförsörjning och den svenska Livsmedelsstrategin kommer att fungera om jordbruksstöden kraftigt skärs ned? Och hur ska det i så fall gå till?

Hans Ramel, ordförande LRF Skåne

Publicerad 18 April 2019 11:25