AFFÄRSIDÉ. Bousaina Inkvist säljer bland annat sjalar i olika material och färger, sjaltillbehör och så kallade burkinis, det vill säga baddräkter som är specialsydda för muslimska kvinnor, i sin butik Venezia i Rosengård centrum. "Jag har haft den i fem år och affärerna går bra". Kunder kommer och går i strid ström och butiksinnehavaren har fullt upp med att expediera dem. Hon pekar mot provdockorna som skyltar med varierande sjaluppsättningar. "Det populäraste bland unga kvinnor just nu är sjalar i spets, gärna i trendriktigt lila". Foto: Lotta Wahlqvist
|
|
|
|
|
Kampen om sjalen - del 1
Hur bra eller dåliga är gemene mans kunskaper om islam och kvinnor i sjal -
egentligen? I artikelserien "Kampen om sjalen" intervjuas muslimska kvinnor som ger sin syn på saken.
|
MÅNGFALD. Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap på IMER – området Kultur och samhälle – vid Malmö högskola, forskar kring kvinnor i islam. År 2003 konstaterade hon att kvinnor klädda i sjal i Malmö var sällsynta på arbetsplatser.
Lokaltidningens Lotta Wahlqvist ställer sig frågan om det i dag, sex år senare, och i Sverige överlag ser annorlunda ut. Och även om det gör det, hur bra eller dåliga är gemene mans kunskaper om islam och sjalbeklädda kvinnor – egentligen?
I artikelserien "Kampen om sjalen" intervjuas muslimska kvinnor som ger sin syn på saken.
Anne Sofie Roald.
Foto: Pressbild
|
Anne Sofie Roald, juli 2009:
- Utvecklingen går framåt, dock inte i snabb takt. Senast i dag gick jag förbi en förskola där barnen var utomhus tillsammans med en anställd som bar huvudduk. Det är säkert lättast att få arbete på just den typen av arbetsplatser, som på förskolor med många invandrarbarn eller i områden där det finns invandrare.
- På de stora offentliga arbetsplatserna, som exempelvis H&M och KappAhl, finns det väldigt få sjalbeklädda kvinnor.
Tre fältstudier
Anne Sofie Roald är en av författarna bakom boken "Muslim i Sverige", publicerad 2003. I den tar hon bland annat upp kampen om sjalen. I höst ger hon ut en ny bok, "Muslimer i nya samhällen – individuella eller kollektiva rättigheter".
- Jag har skrivit om mångfald och mångkultur och gjort tre fältstudier. En behandlar den svenska familjerätten och den islamiska familjerätten i Sverige – specifikt inriktad på muslimska kvinnor och skilsmässor. Här ifrågasätter jag vigselrätten.
- Den andra gäller muslimska politiker i Sverige.
- I den tredje fältstudien har jag tittat på individuella och kollektiva rättigheter i den privata sfären; a) få muslimska kvinnor gifter sig med icke muslimer b) sjalen – vem är det som bestämmer att sjalen är islamisk?
H&M ger sin syn på saken
H&M och KappAhl har erbjudits tillfälle att bemöta Anne Sofie Roalds uttalande. Här följer Lokaltidningens frågor till H&M samt svar från företagets presskontakt Håcan Andersson, som för övrigt svarade via mail:
1) Är det okej för er att ha en sjalbeklädd kvinna "i kassan", det vill säga som arbetar i butiken och som expedierar kunder?
Svar: Vi ser inga som helst problem i detta.
2) Har ni specifika klädregler som era anställda ska följa?
Svar: Vi har inga specifika klädregler som vår anställda ska följa.
3) Hur många sjalbeklädda kvinnor arbetar hos er i dag?
Svar: -.
4) Hur många av dessa kvinnor "står i kassan", det vill säga arbetar ute i butik och expedierar kunder?
Svar: Vi har inte den detaljinformationen om våra anställda (vi har 73 000 anställda på 34 marknader).
5) Hur många anställda finns i Sverige?
Svar: H&M i Sverige har cirka 6 000 anställda.
Fotnot: I skrivande stund har ingen från KappAhls presstjänst kontaktat redaktionen.
Lotta Wahlqvist
|
Publicerad: 08. juli 2009 04:00
|
|
|
|
 loading...
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 Woody
|
|
Läs hela artikeln
