Insänt:

"Vinst att höja anslagen till utbildningar inom Yrkeshögskolan"

INSÄNT. Visste ni att 91% av de examinerade studenterna från Yrkeshögskolan(YH) hade fått ett arbete inom sex månader och att redan inom en månad efter examen hade 80% fått ett arbete? (Uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan, (MYH) gällande 2016) Yrkeshögskolan är arbetslivets fortbildning, där arbetsgivarna engagerar sig i processen för att kunna få rätt kompetens i rätt tid. Utbildningarna ska tillgodose ett reellt behov på arbetsmarknaden och leda till ett arbete. 

Många är branscherna och yrkena som ska hitta sin kompetens genom YH-utbildningar och tyvärr är statens pengapåse för liten för att effekterna ska kunna fylla den enorma kompetensbrist som många expanderande näringar saknar. Samhällsekonomiskt borde det vara en lätt hemräknad vinst att höja anslagen till MYH och utbildningar inom Yrkeshögskolan, men istället kan vi se att stora resurser blir till ingenting. 
Vi tänker i första hand på den omfattande ansökningsprocessen. Där arbetslivet är med och beskriver sina behov, gör upp vilka kompetenser som saknas i branschen, arbetar fram kursplaner, kurser med detaljerat innehåll på kunskaper, förmågor och kompetenser, allt detta görs i samspel med en anordnare – offentlig eller privat. Resultatet av alla dessa timmar som läggs ner på varje ansökning är att knappt 27% av ansökningarna beviljades i 2016 års ansökningsomgång (351st av 1306st). Det är säkert så att alla 1306 utbildningarna inte uppfyller alla krav som ställs, men vi är övertygade om att det borde varit tvärtom, d.v.s. att 73% av ansökningarna borde beviljats om det bara funnits medel. Den positiva effekt som de beviljade 27% ger dras ner av det mörkertal i investerade timmar som inte leder till mer kompetens.

Förutom att det är positiva effekter för de studerande som examineras och hamnar i ett arbete så finns det fler positiva arbetsmarknadseffekter i kölvattnet. YH riktar sig både till nya studenter från gymnasiet, men också till de som redan finns på arbetsmarknaden. De som antingen vill bygga på och fördjupa sin kompetens eller de som vill arbetsväxla för att komma in på nya områden. Detta medför i sin tur att det blir en rotation där man frigör platser för de med mindre utbildning eller arbetslivserfarenhet. Det ger dem en chans att komma in på arbetsmarknaden och bli produktiva, samtidigt som arbetslivet får tillgång till examinerade YH-studenter med en högre kompetens som ger företagen chans att bli ännu konkurrenskraftigare och växa och skapa tillväxt.
Sverige behöver ett arbetsliv med tillgång till personal med hög kompetens för att ha företag som bidrar till välfärden. Har vi nu hittat en utbildningsmodell som bidrar samhällsekonomiskt låt oss förädla den produkten istället för att begränsa utbudet. I det stora hela så är det relativt små summor, men som ger mycket mer tillbaka i statskassan på många plan. Detta är ett lotteri där varje utbildning ger vinst varje gång. YH är ett sätt att snabbare bli av med matchningsproblematiken – det finns både arbete och arbetssökande!

Vi vill avslutningsvis poängtera att MYH fortsättningsvis ska kunna utveckla sitt arbete med att hjälpa och stötta utbildningsanordnarna och se till att utbildningarna även i framtiden
håller hög kvalitet med goda resultat. När branschen är mättad, då ska MYH kunna avsluta utbildningarna eller åtminstone begränsa utbudet. Kan anordnarna få utveckla sina utbildningar och investera i lokaler, maskiner och kompetent personal så kan dessutom kompetensen höjas ytterligare genom att inte varje utbildning behöver byggas upp på nytt varje gång.
Så kära politiker oavsett partifärg – Lägg pengarna där det kan göra skillnad på många plan!
Utnyttja alla resurser på bästa sätt för att i framtiden få fram rätt kompetens i rätt tid! 

Henric Fröjd
Madeleine Leth
Samordnare för Yrkeshögskolan i Skåne Nordost

Publicerad 13 April 2017 10:50

Lokaltidningen Trelleborgs nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag