Stilsäkert från allmogen i unik utställning

När klädmodet visade sig i opplöt och röekjol

TRELLEBORG. Häradsdräkterna eller bygdedräkterna som de också kallas, är ganska långt från hur allmogens kläder faktiskt såg ut sig. Nu kan man bege sig till Trelleborgs museum för att spana in de både vackra - och fiffiga plaggen Söderslättborna bar för 200 år sedan. På riktigt.

Muséets samling dräkter är från 1700-talet och framåt och har aldrig tidigare visats i en utställning.

– Delar av samlingen fanns med i en utställning på 1970-talet, men det är ju ett tag sedan, säger Åsa Bill, första antikvarie på Trelleborgs museum.

Söderslätt, eller gamla Skytts och delvis Vemmenhög och Oxieh härad, hade ganska unika förutsättningar jämfört med övriga Skåne när det gäller just kläder.

– I övriga Skåne var adeln en större förebild eftersom de flesta bönderna jobbade för ett gods med en godsherre, men på Söderslätt fanns det bara ett enda gods, Jordeberga. Bönderna här ägde sin egen jord, vilket bland annat visade sig genom att det inte fanns så många smycken till dräkterna, som man till exempel hade på Österlen. Man investerade i sin jord och lantbruk istället för att köpa silver, berättar Åsa Bill.

Influenserna kom också från Danmark och Tyskland, förmodligen via vandrande hantverkare och köpmän.

– Det finns mycket rött och grönt på Söderslätt. Den röda färgen var man tvungen att köpa och den var ganska dyr. Generellt kan man säga att kvinnorna bar brunt och mörkblått på vintern, grönt på sommaren, rött till fest och svart till påsk och när det var sorg.

Kläderna togs på enligt lager-på-lager metoden. Underst hade man en "hankasärk", en slags underklänning oftast i linne från lin som man odlade själv. Ovanpå den bar man en "opplöt". Ordet kommer från fornnordiskan och betyder ovandel. Opplöt var en slags midjekort långärmad blus också i linne. Den kunde ha en fast eller en avtagbar krage.

– På Söderslätt hade kvinnorna oftast en löstagbar krage, det var lättare att tvätta kragen än hela blusen, berättar Åsa Bill.

Ovanpå opplöten bar man en tajt tröja i ull, en "spedetröja" och så sist ett livstycke. Livstycket på Söderslätt hade smala axelband och var ofta vackert utsmyckad med detaljer i siden och broderi. Längst ner fanns en vadderad remsa, en "Pölse" som hade hyskor och hakar att kroka fast kjolen i.

– Om vintern bar man en underkjol av ull, med fårskinn överst, en så kallad "röekjol", berättar Åsa Bill.

Till detta bars alltid ett förkläde.

Opplöt var en slags blus i linne som bars under den stickade Spedetröjan.

Opplöt var en slags blus i linne som bars under den stickade Spedetröjan. Foto: Åsa Meierkord

– Kjolen syddes till och med på så sätt att om man hade ett lite finare tyg som inte riktigt räckte, lade man in ett annat tyg där förklädet ändå skulle falla ner, berättar Erna Nilsson, museiassistent som har jobbat med att återställa klädesplaggen till utställningen.

Även om det i stort sätt inte fanns några andra typer av klädesplagg, styrdes klädkoderna och modet då, liksom nu, av vilka man umgicks med, hur bra ställt ekonomiskt man hade det och hur modig man var.

– Det gick ju inte att ha en kjol i rött hur som helst. Inte ens om någon i grannbyn här på Söderslätt hade det! säger Åsa Bill.

I mitten på 1800-talet när industrialiseringen fick fart försvann också en stor del av allmogens kläder.

– De på landet ville se ut som de som bodde i staden. Det blev mycket svart, berättar Åsa Bill.

Men i början av 1900-talet blåste det nationalromantiska vindar och borgerligheten började vurma för bondekulturen och allmogen. De gamla dräkterna fick en slags renässans men blev ihopplockade lite efter tycke och smak och kategoriserades efter härad. I Malmö startades "Nationaldräktsaffären" 1901 som Charlotte Weibull tog över i mitten av 1940-talet.

– I Skåne var Charlotte Weibull en väldigt stark person som hade stort inflytande över hur häradsdräkterna utformades. Men häradsdräkterna är ett annat kapitel än allmogens dräkter, det tycker jag är viktigt att uppmärksamma, säger Åsa Bill som dock också tycker att det är självklart att ha med det kapitlet i utställningen också och visar därför dräkten som fått namnet efter Skytts härad.

Utställningen pågår fram till den 13 maj och det arrangeras en mängd aktiviteter och workshops med koppling till utställningen. Först ut är "Den Skånska Spedetröjan- och hur jag förvaltar ett kulturarv" med Inger Ohlsson den 18 februari.

Livstyckena var inte bara för syns skull. De fungerade också som en slags BH.

Livstyckena var inte bara för syns skull. De fungerade också som en slags BH. Foto: Åsa Meierkord

Publicerad 23 January 2018 00:00

Lokaltidningen Trelleborgs nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag